Följetong: Ekot från djungeln [4/4]

massai4
Vi fortsätter Anders krönika här, med betraktelser över livet i det nya Malmö.

– Okej, detta var ganska lättuppfattade detaljer men jag kan fortfarande inte förstå varför jag blir utsatt för det där motståndet då det gäller själva invandringen till Sverige. Jag förstår att inom EU finns inga gränser, vem som helst kan åka vart han vill, men om jag har fattat rätt är Etiopien, Somalia eller Uganda inte i EU än, eller hur?

– Denna problematik går utanför möjligheterna att hitta sanningen med hjälp av djungelregler.

Här har vi att göra med helt annorlunda krafter som man enbart kan gissa sig fram till.

– Vad menar professorn?

– Man kan inte utesluta att den nuvarande migrationspolitiken, förutom ekonomiska aspekter, även har mycket allvarlig politisk betydelse. Hypotesen, som i flera avseenden kan betraktas som konspirationsteori, utesluter inte att man här kan prata om en redan påbörjad process vars mål är en avveckling av nationella stater som skall ersättas med en global stat befolkad av en blandning av dagens skilda raser.

Den globala blandningen av människans gener kan göra det möjligt att bilda en enda världsorganism som kan ledas från ett och samma maktcentrum. Med hjälp av en ny generation av teknik kommer man att kunna kontrollera varenda mänsklig aktivitet. En ledningscentral som kommer att ha alla möjligheter och kraften att styra världens ekonomi och även reglera dess population. Det finns redan tillgängliga mekanismer som gör det möjligt att påverka antalet människor på jorden, men om detta kan vi prata vid ett annat tillfälle.

– Nåja, nu börjar jag se det hela i en logiskt helhet. Fortfarande finns det dock detaljer som jag på inget sätt kan förstå, t.ex. tiggare. En gång i tiden, med hot om dryga böter, skrämde polisen en musikhögskolestudent som i ett affärscentrum drygade ut sitt stipendium lite genom att inför en skara åhörare spela Bach på cello. Nuförtiden, i varje gatuhörn, vid butiker eller helt enkelt på gator och torg var hundrade meter, ser man brunhyade rumäner eller bulgarer som visar sina missbildade lemmar, sin blindhet eller annat elände som de försöker besvära förbipasserande med. Det som är jobbigast är att man inte vet hur man skall bete sig i denna pinsamma situation; vänder man huvudet och går vidare då är man en hjärtlös, okänslig egoist, slänger man en slant då känner man sig som en lättlurad idiot som låter göra narr av sig själv. Vad tror du, professorn, varifrån kommer den totala förändring av attityd när det gäller tiggeri på våra gator och torg?

– Hm… här verkar det som att vi har att göra med ett kontrollerat försök av psykologisk karaktär vars mening är att positivt påverka samhällets uppfattning av sin existentiella och ekonomiska situation.

– Och med detta menar du…?

– Jag menar att de som låter oss tro att det är just de som har makten över oss, inte är dumma människor. Även om deras verkliga påverkan på samhället är ganska obetydlig eftersom det som är viktigt för oss alla bestäms någon annanstans, långt ifrån Bryssel. De riktiga ledarna, alltså de som bestämmer över hur olika samhällen skall fungera, vet mycket väl vad de gör. De känner också människornas negativa inställning till den intensiva invandringen av hotfulla främlingar, i synnerhet det aggressiva motståndet som dyker upp när en människa är tvingad att mötas öga mot öga med andra raser och kulturer. Eller, som det ser ut i vissas ögon, kulturbrist. När man tvångsmässigt ställs inför konfrontation med dem som med all sannolikhet lever på pengar tagna ifrån ärligt arbetande medborgare, eftersom det som de lyckas att tigga sig fram till på intet sätt kan räcka till mat och hyra. Och de måste ju äta och bo någonstans. Ledarna som utsätter människorna för denna grymma typ av starkt obehag vet å andra sidan att detta är en övergående situation och i fallande grad gäller det de första två, tre generationerna. Senare, när de nuvarande immigranternas barn lär sig svenska och när deras barn överger farfädernas kultur, med allt som tillhör den, och blandar sig med den kvarvarande minoriteten av det ursprungliga folket, kommer det att bli lättare.

Meningen med den legala importen av tiggarkraft kan vara ett försök att minska den nämnda obehagliga effekten.

När vi ser den enorma fattigdomen som de olyckliga, ofta handikappade människorna visar, känner vi oss paradoxalt nog … bättre. Till skillnad från krymplingar, lemlästade, blinda och på alla möjliga sätt av ödet utsatta människor. Vi har mat för dagen, kör dyra bilar, bor i varma hus och har jobb under tak. Det är nog inte mycket mer man kan förvänta sig av livet, eller hur?

Självklart kan verkligheten betraktad ur den här synvinkeln vara en fri gissning av konspirationsteorikaraktär men den behöver inte ligga långt ifrån sanningen. Alla kommer vi nog ihåg tiden då man varje söndagskväll kunde välja på de två TV-kanalerna mellan ett reportage om barn som mötte hungerdöden i Bangladesh eller på den andra kanalen en spännande berättelse med färska bilder från eritreanska flyktingläger. Man kan knappast tro att detta urval av världshändelser var helt tillfälligt.

Nu, när det inte går att fylla etthundraåttio kanaler med bilder av bombade hus där oskyldiga barn och kvinnor sakta dör under grus och spillror, bjuder man på gatumisär i form av smutsiga, trasiga krymplingar och blinda tiggare. Bilder, som inte skiljer sig mycket från dem på svältande barn i Bangladesh, i synnerhet eftersom de är förstärkta genom sin närhet och verklighet som man nästan kan röra vid. En föreställning, utan musikhögskolestudent med cello, enbart med den mänskliga tragedi som vi blir utsatta för att beskåda.

 – Tack professorn för de iakttagelser och kommentarer du var snäll att dela med dig av. Hoppas att det nu kommer blir lättare att tycka om mina afrikanska grannar. I synnerhet en skara av underbara svarta småttingar som är flitiga användare av sandlådan placerad vid stigen till garaget och som brukar springa efter mig ropandes ”Hej Tomte! Hej Tomte!” Tydligen är det min röda jacka som ger mig den ärade titeln. Eller är det en gåva? Från föräldrarna?

Anders, mannen utan skuld

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s