Följetong: Ekot från djungeln [2/4]

massai2

Vi fortsätter Anders krönika här, med betraktelser över livet i det nya Malmö.

Som vanligt, när jag hamnar i en vändzon och inte kan hitta svar på någon plågande fråga, ber jag min gamle bekante, en framstående antropolog, behaviorist och kulturfilosofiprofessor D.J. Goldberg om hjälp. Den här gången rörde det frågan om orsaken till min okontrollerbara irritation vad det gäller niomannabesättningen av trevliga negrer på andra sidan av mitt staket. Sällan tysta och då först vid elva-tiden på kvällen.

– Käre professorn. Kan det finnas någon rationell förklaring till mina känsloladdade reaktioner som utan tvekan kan betraktas som rent rasistiska?

– Troligen kommer jag att överraska dig med påståendet att interpretationen av denna typ av attityd inte är överdrivet svår. Under förutsättning att man letar efter förklaringen på rätt spår, då kan man analysera de samhälleliga företeelserna på flera nivåer. Ulrik von Hom, den kände tyske antropologen, hade föreslagit att definiera två av de mest lämpliga fenomenologiska aspekterna för analys, både då det gäller antropologi och behaviorism. Han kallade dem för ”mangle level” och ”jungle level”.

– Och hur blir det om man skulle råka säga det på svenska?

– På engelska ”mangle” betyder naturligtvis mangel, mangelrum och ”jungle” är ”djungel”. Att särskilja det ena från det andra är ganska enkelt och lite grovt kan man säga att med ”mangle level” kan vi kalla allt detta som går att betrakta med våra sinnen, medan ”jungle level” gäller alla varseblivande upplevelser som har blivit bortförda från den intellektuella sfären och förflyttade till den känslomässiga delen av oss. Två grannfruar i tvättstugan vid den symboliska mangeln, delar sina observationer: ”Du fattar bara inte, Karin, hur mycket stryk hon som bor på tolvan får av sin fulla gubbe .” Det eventuella vidare utbytet av iakttagelser kommer troligen att hålla sig fast vid hur hon som bor på tolvan får stryk. Det kan komma flera detaljerade beskrivningar av handlingar men de kommer aldrig att lämna ”situationsnivå”, eller som prof. Ulrik von Hom kallar det på tyska, ”ebene situation”.

När det gäller ”jungle level”, blir den första och huvudsakliga frågan varför? ”Varför får hon på tolvan stryk av sin man?” Och här borde vi gå tillbaka till de tider då vi levde i den riktiga djungeln och vi betedde oss enligt det som våra gener hade beordrat.

– Okej, jag tror att jag förstår detta men ser inget samband mellan mina grannar, mangeln och och djungeln. Kan professorn utvidga detta lite? Varför blir jag störd av grannarnas hudfärg?

– Sambandet är klarare än man kan se det vid första ögonkastet. Du blir störd av grannens hudfärg därför att detta är en signal att han tillhör en annan stam. Oftast fientlig, som när som helst kan betrakta dig på ett sätt som du inte gärna skulle önska dig.

– Men vänta, vänta: jag är ju fullt medveten om att grannen inte kommer att hoppa på mig och bjuda in till en duell på liv och död men ändå tycker jag att det är fel att hans hud inte har samma färg som min..

– Den här mycket riktiga slutsatsen är en effekt av den intellektuella analysen.

– Och då…?

– Jag är övertygad om att du kommer att instämma med påståendet att som människor består vi inte enbart av intellekt utan även av känslor, eller hur? För att underlätta tankegången en aning så låt oss förenkla saken lite och kalla våra känslor för ett djur. Ett djur som alltid har existerat inom oss, från första början då vi dök upp i jorden, och som reagerar precis som ett djur bör: det bryr sig enbart om att vi skall leva igenom vår givna tid som individer och i konsekvens överleva som art. För att överleva måste man kunna hitta föda, i fall det skulle bli nödvändigt att avskärma sig från yttre omständigheter och hitta ett sätt att föra våra gener vidare till nästkommande generation, dvs. fortplanta oss. I det avseendet finns det ingen som helst skillnad mellan oss och resterande guds skapelser. För att inte säga att även idag består vårt huvudintresse av fortplantningsproblematik (annars hade inte 97% av alla sånger handlat om detta, kan man lite skämtsamt lägga till.).

[Fortsättning följer]

Anders, mannen utan skuld

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s